|
|
Gäststjärnor:
Story: Naomi
Janzen, Regissör: Allan Harmon. |
 |
|
Beka
undersöker gruvplaneten Birrin men
hon är ur stånd att kommunicera med
Andromeda, på grund av den rika
malminnehållet i marken. Dylan blir
orolig när han inte kan nå Beka,
under tiden som hon kontrollerar
rapporter om fientlig aktivitet. Så
han och Trance flyger ner till
planeten i en slipfighter och hittar
Beka som befinner sig under attack,
och nästan övermannad av Magog.
Efter att dom rensat ytan på dessa
angripare, fastställer dom att
fienden är på väg för att spola ren
planeten efter resurser. Och det
dröjer inte länge förrän ett
gigantiskt Magog satellitskepp
lägger sig i omloppsbana ovanför
planeten, och blockerar solen.
Rommie ser hur skeppet lägger
sig i position, med en massa
svärmfighters. Då hon känner sin
sårbarhet, beordrar hon Harper att
styra in skeppet i slipströmmen. Han
navigerar framgångsrikt genom
strömmen, men när dom kommer ut ur
slipströmmen blir dom omedelbart
angripna av svärmfighters. Rommie
ger order om att man avlossar
missiler, men skeppets system svarar
inte på deras order. Rhade och
Harper lyckas att slå dem ifrån sig
med skeppets manuella
kontrollsystem, det sista av dem
flyr in i slipströmmen samtidigt som
eldladdningskontrollerna slutar att
fungera.
Skeppets A.I.
ignorerar Rommies orders att flyga
mot deras koordinater, så Rhade
lämnar skeppet i en slipfighter för
att leda Dylan, Beka och Trance
tillbaka i the Maru. Rommies försök
och misslyckande att få access till
dom mest triviala funktionerna gör
så att hennes hologram dyker upp,
som informerar henne att ett fel i
hennes processor ser henne som ett
hot mot skeppet och dess besättning.
Hennes reaktion till Magog var att
fly, och därigenom strandsätta Dylan
och försumma sin huvudfunktion, att
aldrig lämna sin kapten. Skeppets
A.I. kör nu en oåterkallelig
säkerhetssekvens för att rätta till
felet, vilket lämnat skeppet
drivande och med alla funktioner
oåtkomliga. När Rommie försöker
fråga Harper om sina problem, gör
han allt för att undvika henne. Och
när han när han gör sitt första
försök att rätta till skeppets
problem, blockeras hans försök av
AIn.
Rhade hittar Maru som
gömmer sig för Magog. Dom två
farkosterna skyndar sig förbi
fiendens fighters, och flyger mot en
stor asteroid. Dom efterföljande
skeppen beskjuter dem men missar,
och som pulveriserar asteroid till
ett gigantiskt moln som döljer Rhade
när han dockar med Maru, för att
sedan komma undan i slipströmmen.
Dom når Andromeda men dom blir
tvungna att öppna hangarporten
manuellt, på grund av att skeppets
system är avstängda. När dom väl
kommit ombord, är Dylan rasande. Och
när han frågar hologrammet, blir han
informerad om att hans egna känslor
gentemot skeppets uppenbarelseform
har blivit väl övervägt i det
program som för närvarande jobbar
med att rensa systemen från alla
tekniska fel.
Detta program
arbetar oberoende, och med total
utan fara. Ingenting kommer att
kunna stänga av det, utan att radera
Rommies personlighet, och skicka
tillbaka henne till ruta ett. Dylan
vägrar att göra detta och rusar iväg
för att leta efter Harper, som är
ansvarig för detta program till att
börja med. Efter att ha skällt ut
Harper, hittar han Beka på
kommandodäcket där hon försöker att
locka fram några som helst reaktion
från datorerna. Han försöker åter
att vädja till Andromeda, och
informerar henne att Magog kan
angripa dem när som helst. Men
skeppet vägrar och säger att det
endast kommer att reagera mot det
mest omedelbara hotet, som plötsligt
ändrats när Harper försökt att hacka
sig in i säkerhetssystemen och
åsidosätta programmet. Andromeda
svarar med att slå av kraften
över
hela skeppet. Rommie hittar Harper
och skickar iväg honom för att tala
med Dylan och dom andra, sen går hon
iväg för att trotsa sina order att
radera sitt minne, det enda sättet
att garantera besättningens
säkerhet.
Skeppet kyls snabbt
ner, så alla retirerar till Maru där
dom kan upptäcka om Magog närmar
sig. Dom vet att alla försök att
slåss mot sattelitskeppet med Maru
är gagnlöst, bestämmer dom sig för
att använda dragkablar för att vända
Andromeda mot den troligaste
slipströmspunkten för att kunna
skicka iväg en negativ energibomd
manuellt. Dylan och Harper sätter på
sig värmeskydd för att klara av
kylan, och går sedan iväg
tillsammans med Trance till
Andromedas missilsilo för att
förbereda vapnet. Med det manuella
siktet redo, flyger Rhade och Beka
ut med Maru och vänder Andromeda,
och manövrerar det stora skeppet i
position. Dom blir klara precis i
tid eftersom larmen sätts igång i
Marus cockpit. Det planetliknande
satellitskeppet har precis kommit ut
ur slipströmmen och rör sig mot
Andromeda. När det kommit
tillräckligt nära, slår Harper
ursinnigt dess koordinater i
eldgivningsdatorn när han upptäcker
att Andromedas system håller på att
bootas om.
Detta kan endast
betyda en enda sak, så han
informerar Dylan men dom har inte
tid att sörja. Dylan använder denna
möjlighet för att sätta igång
vapenkontollern, genom att ge sig
själv access genom en smal krypgång.
Harper varnar honom att
sattelitskeppet har värmt upp sin
punktsingularitetvapen och
förbereder sig att skjuta samtidigt
som Andromeda skälver till när dess
eget ödeläggande vapen avlossas. Den
kraftfulla missilen rör sig mot sitt
mål och får kontakt, och splittrar
Magogskeppet i ett skinande ljus.
Andromedas system startar upp igen
precis när svärmskepp rör sig mot
dem med hämnd i tankarna. Rhade
aktiverar missiltuberna och förintar
fienden, vilket lämnar dem alla en
chans att låta det sjunka in att
Rommie som dom kände henne är borta.
Harper och Dylan letar längs
korridorerna efter henne, och hittar
Rommie med henne vanliga kännetecken
men utan något av den mänsklighet
dom såg i hennes ansikte. Hon
skannar dem och hälsar dem enligt
sin programmering, men visar ingen
som helst igenkännande än det. Dylan
ger order om att raderingen
återställs och Harper sträcker sig
mot Rommies nacke för att stänga av
henne men hon kastar in honom i
väggen. Hon rör sig sedan mot honom,
men tvekar som om hon blir påmind om
sig själv och Harper. Hon tar ett
steg till men stannar åter, när
Dylan talar till henne. Hon är
förvirrad men inte fullt
sammanhängande med sitt förflutna.
Harper är övertygad om att vid
någon tidpunkt i en AIs liv, så
är
det summan av deras erfarenhet som i
själva verket definierar dem, och
som uppväger deras
kärnprogrammering. Hon försöker att
färdigställa raderingen, men Dylan
slår av henne när hon står med
ryggen mot honom. Dom kopplar in
henne i ett kontrollbord, och
återställer hennes minne. När hon
sedan vaknar upp har ett
fullständigt igenkännande och Dylan
kallar på skeppets hologram och AI.
Han riktar sig mot dem alla tre, och
bekräftar att fullständigt tillstånd
har återställts och trycker på dem
hur allas unikhet gör de andra
kompletta. Efter att han försäkrat
sig att denna automatiska
säkerhetsanordning aldrig kommer att
ske igen, ger order till skeppet att
ta sig in i slipströmmen. |
|
|
